it must have been sweat but i drank it like wine

22.38 helgen har varit sååååååååå bra. fast bättre. jag älskar att vara vid havet.
jag älskar sommarstugan och att vakna av solen och att ligga på stranden och trängas med
barnfamiljer och windsurfare i vattnet.
     i fredags var jag på majas vid havet. jens lekman var där och spelade. jag gick dit ensam för ingen ville ju följa med. jag gick in, köpte öl och ställde mig vid hörnet. det var ca 100 pers och väldigt mysigt.
han spelade alla bästa låtarna och glömde texten på lönnlöv, sen sjöng han en låt på portugisiska.
    han spelade ca 1 timma och en kvart skulle jag gissa. sen gick han ner till havet. han sa att han skulle dit, ingen verkade ta det på allvar, för alla gick till baren eller började spela rundpingis. men jag och fyra andra gick ner till havet efter en stund. och vem stod där om inte jens? vi pratade lite. inte jag, för jag var alldeles för blyg, men de andra. sen satte han sig i sanden, vi andra fem runt omkring. han tog upp triangeln och började sjunga i don't know if shes worth 900 kr, sen fick vi vara basgång när han sjöng jens lekmans farwell song to rocky dennis. i kanske en halvtimma satt vi där och hade vår lilla exklusiva konsert. jag vet att det kan låta som fantasier. men det är sant. jens tog kort på oss med sin digitalkamera och när det kanske kommer upp på hans hemsida så har jag fullständiga bevis. det var konstigt och efteråt visste jag inte riktigt om det faktiskt hade hänt. men sen såg jag när han och hans band åkte hem till göteborg och då visste jag. igår såg jag håkan hellström. han sjöng så länge skutan kan gå tillsammans med lars winnerbäck. imorgon åker jag till stockholm.