it must have been sweat but i drank it like wine

hemma igen. alltid lika fruktansvärt att sätta sig på bussen till jörn. alltid lika sorgligt att sätta sig på tåget till herrljunga, att byta, vänta i jönköping. och sista färden hem till värnamo. se hur snön blir smutisgare och smutsigare ju närmre hem jag kommer. saknad saknad saknad. jag är trött och sliten efter vakna underbara nätter och efter fruktansvärd tågresa på 26 timmar och tio minuter. jag saknar niklas. jag saknar arjeplog. Q8 med de godaste kamelonterna, de vita träden och de 20 minusgraderna. jag saknar att vakna med hans andetag i nacken och hans mage mot min rygg. han försök till tröst och pussar efter vi sett titanic och jag inte kunde sluta gråta. den är verkligen hemsk. gråter man inte till den så har man inget hjärta. hans jobbiga james blunt imitation, som jag ändå skrattade åt varje gång.  jag saknar allt.

jag har haft det  sjukt bra iallafall. jag var frisk hela veckan! nyår var trevligt. jag och niklas firade ett år. men det gjorde vi på emmaboda också. vi skulle ha kunnat göra det på höstlovet egentligen också. jag var på en äkta norrländsk fest en stund och insåg att antagligen så ser alla fester i sverige ut på samma sätt. vi var i luleå och var övertrötta och skrattade åt allting. vi steg upp fem den morgonen. vi drack kaffe, vi såg alla avsnitt av kommissarie lynley och spelade monopol tills niklas nästan blev sur på riktigt för jag var så rik.  vi var vakna till i allafall tre varje natt. min dygnsrytm är helt förstörd och imorgon börjar skolan. niklas skjutsade mig på sparken, vi var på gekås. jag älskar gekås. vi gjorde mycket. men egentligen gjorde vi ingenting. det är det som är bra med arjeplog. det finns inte så mycket mer att göra än att ligga i sängen hela dagarna.

som vanligt är jag fruktansvärt dyster och ledsen, ensam och tom. värre denna gången. jag vill verkligen inte vara hemma. men ett nyårslöfte var att vara mer positiv. egentligen har jag ingenting att klaga över alls eftersom ändå niklas är min.

22.06 jag är så trött men fasar efter att gå och lägga mig. ensam i en tom säng, ingen som kallar mig raring och drar fingrarna över min hud. jag har blivit så bortskämd.