it must have been sweat but i drank it like wine

första steget är taget nu. det var jobbigt men min kropp känns lite lättare att bära. jag inbillar mig iallafall det nu. nu ska jag bara vänta på ett brev och sedan en tid och sen blir allting bra. jag har blivit för gammal för att hålla på så, det ger inte längre någonting. (eller jo.) men det är ändå dags att lägga av nu. våga släppa kontrollen, våga sluta.


ikväll ska jag träna för första gången på tre och en halv månad. jag har ingen motivation eller lust överhuvudtaget, men eftersom dom bokat in en tid med den personliga tränaren utan att jag egentligen ville så måste jag gå på det där mötet och prata om mina mål och varför jag tränar och hur mycket jag ska träna och att jag ska undvika att äta en timma före träning och sådant. det är ändå dags att jag tar mig dit nu. fick lite ångest när vi pratade om det innan och jag insåg att jag betalat 400 kr i månaden, även de månaderna jag inte varit där, vilket alltså betyder 1400 rakt i sjön. det är mycket pengar.

och klara tog körkort idag! hon är bra. nu känner jag mig dock ännu mer misslyckad. nu är det bara jag kvar liksom.