it must have been sweat but i drank it like wine

att vakna ensam igen jag menar jag har ju gjort det så många gånger förr.
ändå fruktansvärt fruktansvärt fruktansvärt
verklighet igen med söndagar måndagar tisdagar onsdagar torsdagar fredagar lördagar.
ångest. krav. måsten. stress.
det är inte ens någon snö. det är den elfte december och noll komma nollnoll julstämning.
asfalten är grå. träden är gråa, hustaken är gråa. inte ens en endaste liten ful och äcklig snöfläck.
jag är ledsen men jag har all rätt och att pappa spelar julmusik och försöker ändrar ingenting.
ingen vill lyssna men jag vill heller inte prata det finns inget att säga